Varje leende

Efter dessa sjukor som ännu inte är över men på väg att försvinna... är jag så glad varje gång Leopold ler. Han är svag men orkar vara uppe och gå nu. :)
Pappa tog honom en runda i bilen för att få se något annat än huset.
Jag är fortfarande sjuk så jag får stanna hemma...
Drygare månader har jag nog aldrig haft med sjuka barn. Fast man glömmer fort. Louise och Max hade många infektioner men på något sätt var det lättare då de kunde tala om var de hade ont. Man kunde trösta osv..
Solen värmer så skönt i trädgården. Sitter på trappan och njuter en stund.